ANNONS
ANNONS
Logo

HÄLSA & TRÄNING PÅ ALLVAR

Stå eller sitta på jobbet? Så här säger forskningen om effekterna

Filip Häggberg · 10 Apr 2019
Uppdaterad 18 Jun 2019
Ställer du dig upp framför datorn för att vara mer hälsosam? Det finns i princip inga vetenskapliga belägg för att det skulle fungera.

Ställer du dig upp framför datorn för att vara mer hälsosam? Det finns i princip inga vetenskapliga belägg för att det skulle fungera. Foto: Pixabay/Unsplash


Hälsofördelarna med att stå i stället för att sitta framför jobbdatorn diskuteras flitigt på kontoren. Men vad säger vetenskapen? Du gör förmodligen av med mer energi – men skillnaden är för liten för att ge effekt, enligt en expert.

klar

Artikellänk är kopierad

Att ta trapporna i stället för hissen, gå sista busstationen till jobbet och att ta rörelsepauser framför tv:n är klassiska knep för att få in motion i vardagen.

Att skjuta undan stolen och ställa sig framför datorn på jobbet är ett annat.

Men vad tjänar du på det egentligen? Kan det verkligen räknas som motion?

En stor metastudie från förra året, där forskarna undersökt 46 studier med sammanlagt 1184 människor, visade på en skillnad i energiförbrukning.

Det visade helt enkelt att en medelmåttig person gjorde av med fler kalorier om de ersatte sittandet med att stå sex timmar om dagen. Men hur mycket mer? 54 kilokalorier per dag – ungefär det du får i dig om du äter ett äpple eller ett päron.

Förbränningen ökar – väldigt lite

Forskarna menade vidare att skillnaden i förbränning kan bli högre, eftersom chansen att du rör dig är större när du står än sitter.

Vi kan med andra ord konstatera att din förbränning ökar, om än knappt, om du väljer att stå upp framför datorn i stället för att sitta under majoriteten av din arbetsdag.

Men ger det några positiva effekter på hälsan på sikt? Kan man lägga ihop den förbränningen och säga att det motsvarar ett marathon per år?

Inte om du frågar Ulf Ekelund, professor i fysisk aktivitet och folkhälsa vid Norges Idrottshögskola. Han är en av världens ledande forskare inom just fysisk aktivitet.

– Man kan göra teoretiska beräkningar och säga det motsvarar si och så många kilo fett på ett år, men problemet är att de där 54 kilokalorierna per dag är så oerhört lite att det inte går att mäta under normala förhållanden utanför laboratoriet. Och vi vet ju att om man ökar energiförbrukningen eller minskar energiintaget, då stämmer de teoretiska beräkningarna för viktnedgång aldrig i verkligheten, säger Ulf Ekelund.

– Sammanfattningsvis så är effekten en lite ökad energiförbrukning, som jag personligen tror inte har någon som helst hälsoeffekt.

Ulf Ekelund.
Ulf Ekelund.Foto: Pressbild

Ulf Ekelund menar att han än så länge inte sett någon studie som skulle visa på någon form av hälsoeffekt, till exempel på glukosmetabolismen, genom att bara ersätta stillasittande med att stå upp. Han menar dock att det är bra att byta arbetsposition med jämna mellanrum.

– Långvariga statiska arbeten, oavsett om du sitter eller står, är aldrig positivt. Man ska försöka förändra positioner.

Får du ont i nacken eller ryggen av att sitta är det klart att du kan ställa dig upp. Men ur ett hälsoperspektiv är det viktigare att bryta på stillasittandet med fysisk aktivitet. Inte med att stå stilla.

Rörelse motverkar riskerna

Flera studier på 10-talet, bland annat den här australiensiska från 2012, har pekat på att långvarigt stillasittande kan ge ökad dödlighet.

2016 publicerade Ulf Ekelund och hans kollegor en ny studie i The Lancet. Översiktsstudien, som undersökte över en miljon människors aktivitetsvanor, visade att en timmes fysisk aktivitet om dagen troligen tar bort den ökade risken för total dödlighet, dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och cancer som orsakas av stillasittande.

Författaren själv menar att den timmen kan vara mindre i praktiken.

– Man ska vara medveten om att det är en studie där fler än en miljon människor rapporterade sin omfattning av fysisk aktivitet. Jag tror att de här 60 minuterna i praktiken är mindre, eftersom det var mätt med frågeformulär, säger Ulf Ekelund.

– Men med tanke på det vi verkligen vet i dag så får man nog säga att det är en timme som gäller för att motverka risken med åtta timmars stillasittande.

Ulf Ekelund menar vidare att all fysisk aktivitet räknas, och att 20-30 minuter per dag kanske inte tar bort risken med att vara fysisk inaktiv åtta timmar om dagen, men reducerar den kraftigt.

En timmes fysisk aktivitet om dagen kan ta bort riskerna med att vara stilla under långa perioder, enligt en studie.
En timmes fysisk aktivitet om dagen kan ta bort riskerna med att vara stilla under långa perioder, enligt en studie.Foto: Pontus Lundahl/TT

Fysisk aktivitet i det här sammanhanget innefattar all typ av rörelse och behöver inte nödvändigtvis handla om att du drar på dig löpskorna och springer en timme.

I en interventionsstudie från 2013 verkar de positiva effekterna för hälsan snarare öka om du tar regelbundna rörelsepauser varje timme i stället för att klumpa ihop all fysisk aktivitet vid ett tillfälle.

– Mår du bättre av att stå på jobbet? Fortsätt med det. Men det handlar om att ta regelbundna pauser där du är fysiskt aktiv i ett par, tre minuter varje timme. Där kan du få en effekt, genom att bryta stillasittandet genom att röra på dig, säger Ulf Ekelund.

– De här stående arbetsställningarna, höj- och sänkbara skrivbord, har blivit en kommersiell grej där man försöker sälja in det med ett hälsoargument. Risken då är att folk tror att det har en positiv effekt, när det egentligen är så att det är den fysiska aktiviteten som verkligen gör skillnad.

klar

Artikellänk är kopierad

Filip Häggberg
Filip Häggberg
[email protected]
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro