ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

39 år sedan första kvinnan valdes till statschef – hur ser världen ut idag?

Jesper Lindqvist · 1 Aug 2019
Uppdaterad 1 Aug 2019
Gällande politiska ledare har inte mycket hänt sedan isländska Vigdís Finnbogadóttir valdes 1980.

Foto: Unsplash/Knut Falch/TT


Nio länder – så många har en demokratiskt vald kvinna som statsöverhuvud. I samband med att det idag är 39 år sedan den första kvinnan någonsin valdes till statschef i ett land visar dagens statistik att utvecklingen har gått långsamt.

klar

Artikellänk är kopierad

pil
I korthet

Vad: Idag är det 39 år sedan den första kvinnan valdes till ett lands statsöverhuvud.

Vem: Isländska Vigdís Finnbogadóttir.

Var: Reykjavik, Island.

Hur: Genom allmänna val.

När: För 39 år sedan, år 1980.

Varför: När det blev dags för val 1980 lobbade kvinnorättsorganisationer på Island hårt för att man skulle få sin första kvinnliga president, och Finnbogadóttir valdes med knapp marginal.

Att världen fortfarande inte är jämställd kommer sannolikt inte som någon överraskning. Exakt hur förhållandet ser ut mellan män och kvinnor är svårt att mäta på global nivå, men ett sätt är ändå att se vilka politiska ledare som finns i alla länder.

Statistiken över antalet kvinnor som är statschefer i FN:s 195 medlemsländer är en relativt dyster läsning. 169 av länderna har manliga statsöverhuvuden, medan endast 26 har kvinnliga sådana. Och då ska det även tilläggas att en enskild monark, drottning Elisabeth, på egen hand är statsöverhuvud i 16 av dessa 26 länder.

LÄS MER
Ny rapport: Långt kvar att gå innan världen är jämställd

Föregicks av en stor strejk

Frågan är hur långt man har kommit i utvecklingen sedan den 1 augusti 1980, då isländska Vigdís Finnbogadóttir som första kvinna i världen valdes till statschef. Valet hade föregåtts av flera års kvinnokamp på Island – en kamp som 1975 bland annat genererade en omfattande strejk där 90 procent av landets kvinnor protesterade mot hur undervärderat deras arbete var.

LÄS MER
Enkät: Åtta feminister om deras feministiska förebilder och framtiden

När det fem år senare var dags för presidentval på ön i norr tryckte flera kvinnorättsorganisationer på för att det var dags att välja en kvinna. Valet föll på just Finnbogadóttir, som med lite mer än en procentenhets marginal valdes till president.

Trots att flera kvinnor tidigare hade valts till regeringschefer och statsråd i olika länder var detta första gången en kvinna på demokratisk väg valts till statschef i ett land.

Vigdís Finnbogadóttir, här tillsammans med USA:s dåvarande president, Ronald Reagan.Foto: Morten Hvaal

Kvinnlig statschef – ingen jämställdhetsgaranti

Förvisso är det såklart så att politisk makt inte alltid speglas via rollen som statschef. De europeiska monarkerna har till exempel ett ytterst begränsat politiskt inflytande, men när vi talar om rollen som statschef är världens monarkier trots allt i minoritet. Idag har strax över 40 av världens länder kungar, drottningar, kejsare, sultaner med mera – samtidigt som närmare 150 av de länder som tillhör FN fungerar som republiker.

Så finns det någon gemensam nämnare för de nio länder som faktiskt har valt en kvinna att representera dem som statschef? Egentligen inte.

LÄS MER
Pionjärer i kvinnokampen

Det rör sig alltså om nio länder: Kroatien, Slovakien, Trinidad & Tobago, Nepal, Marshallöarna, Estland, Singapore, Etiopien och Georgien. Länder utspridda världen över och där kvinnor och män har vitt skilda förutsättningar.

The Global Gender Gap Index – som mäter vilka förutsättningar kvinnor och män har i relation till varandra – är kanske det tydligaste beviset på detta. Etiopien rankas till exempel väldigt lågt, och i rapporten hamnar man på plats 117 av 149. Det kan jämföras med Estland, som i samma rapport hamnar på plats 33.

”Det har haft viss betydelse”

Så spelar det verkligen någon roll för ett lands utveckling vem som sitter på posten som statschef? Enligt den första kvinnligt valda statschefen så gör det definitivt det.

I en intervju med Sveriges Radio i fjol berättade Vigdís Finnbogadóttir att det var långt ifrån självklart för henne att ställa upp i valet 1980. Men hennes vänner tryckte på och fick henne till slut att göra det.

– Jag såg det som min plikt, efter att så många hade kampanjat för min räkning, sade hon då.

LÄS MER
Världsbanken: Sverige är ett av sex jämställda länder i världen

I intervjun berättar hon att hon själv inte kunde ta in hela grejen efter att det blivit en världsnyhet med den första demokratiskt valda kvinnliga statschefen någonsin. I dag är Vigdís Finnbogadóttir dock övertygad om att hennes 16 år som president var viktiga, inte bara symboliskt. Det visar sig även i The Global Gender Gap Index, där Island faktiskt toppar hela listan (Sverige hamnade på en tredjeplats)

– Vi blev kända världen över för att ha starka kvinnor, just eftersom vi blev det första landet i världen med en kvinnlig statschef. Jag tror nog att det har haft viss betydelse för kvinnors ställning i Island, säger Vigdís Finnbogadóttir.

Idag är Vigdís Finnbogadóttir 89 år gammal.Foto: David Keyton
klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro