ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Konflikten på Nordirland – startskottet för 50 år sedan

Jesper Lindqvist · 14 Aug 2019
Uppdaterad 14 Aug 2019
Brittisk militär går i land på Nordirland 1969, för första gången sedan 20-talet.

Foto: Colman Doyle/TT


Efter dagar av tumult och kravaller anländer den brittiska armén till Nordirland den 14 augusti 1969. Det blir inledningen på ett lågintensivt krig som ska pågå i drygt tre decennier. I år, 50 år senare, är ”The Troubles” åter kanske mer aktuellt än någonsin.

klar

Artikellänk är kopierad

I augusti 1969 har det under en längre tid varit oroligt i den nordirländska staden Derry. Staden, vars invånare i huvudsak var katoliker, har sedan den irländska ön delades i början av 20-talet styrts av unionistpartiet, vars väljare i huvudsak är protestanter. Detta lyckades man med tack vare fifflande med valkretsar, så kallad ”gerrymandering”, vilket har lett till att man kan hålla sig kvar vid makten.

LÄS MER
Boris Johnson blir ny premiärminister i Storbritannien – kan leda till våldsamheter i Nordirland

Men de allt starkare katolska protesterna har även kopplingar till vardagslivet. Man anser bland annat att katoliker diskrimineras på såväl arbetsmarknad som när det kommer till att få hyreskontrakt. Ilskan riktar sig även mot den lokala polisstyrkan, Royal Ulster Constabulary (RUC), vars aggressiva och ibland militäriska inställning ofta leder till våldsamma sammandrabbningar med protesterande grupper.

Derry har blivit en krutdurk, men konflikten grundar sig i händelser som ligger långt tillbaka i tiden.

En av många barrikader som var på plats under 70-talet i nordirländska Derry.Foto: Colman Doyle/TT

20-talet och kampen för ett självständigt Irland

I kölvattnet av första världskriget håller den europeiska världskartan på att helt och hållet ritas om. I Östeuropa har ryska bolsjeviker genomfört en revolution, och bildat ett kommunistiskt Sovjetunionen. I Turkiet håller det ottomanska riket på att falla och övergå till landet Turkiet, och krigets förlorare Österrike-Ungern delas i två separata länder.

Även på den irländska ön, som vid det här laget tillhör Storbritannien, börjar kraven på självständighet och autonomi växa sig allt starkare, och 1919 bryter ett lågintensivt frihetskrig ut. Kriget pågår i närmare två och ett halvt år, och slutar 1921 med ett avtal om ön ska delas i två delar. Den södra delen ska bli en autonom region med självstyre under Storbritanniens kung, samtidigt som de sex nordligaste provinserna (där majoriteten är protestanter) bildar det brittiskt tillhörande Nordirland.

LÄS MER
Journalist ihjälskjuten i Nordirland – utreds som "terrorrelaterad händelse"

Alla irländska frihetskämpar är dock inte nöjda med avtalet. En nationalistisk fraktion vägrar till exempel att svära trohetsed till den brittiska monarken, och istället för en varaktig fred bryter ett inbördeskrig ut i Irland. Kriget varar i drygt ett år och tär på den irländska ekonomin, samtidigt som Nordirland ges utrymme att etablera sig med en egen polisstyrka och paramilitära grupperingar. Det leder i förlängningen till att gränsdragningen slås fast 1925, något som den nationalistiska fraktionen till slut även går med på.

Kampen för ett enat Irland fortsätter dock, bland annat med hjälp av Irländska republikanska armén (IRA), som med hjälp av medel från den irländska regeringen bedriver en våldsam paramilitär kamp i Nordirland. Kampen intensifieras när republiken Irland bildas 1948, och IRA:s enda mål blir att åstadkomma en enad irländsk ö.

Startskottet – brandbomber och stenkastning

Ett par decennier senare har långtgående diskriminering och förtryck lett till att Nordirland börjat koka. Inspirerade av kampen för medborgerliga rättigheter i USA börjar även irländska katoliker ställa krav på inflytande och rättvisa.

I Derry håller unionister – vars lojalitet ligger hos Storbritannien – kontrollen genom ”gerrymandering” och fördelning av förstahandskontrakt på hyresrätter. Det är nämligen så att endast bostadsägare eller hyresgäster och make/maka har rösträtt i Nordirland, vilket av många ses som direkt diskriminering eftersom många katoliker ingår i större familjer där många vuxna bor under samma tak.

LÄS MER
Lista: Här är de viktigaste termerna att ha koll på om Brexit

Året som föregår ”Battle of the Bogside” – som startskottet till ”The Troubles” kallas – kantas av våldsamma sammandrabbningar mellan katolska nationalister och protestantiska unionister. Ofta understöds unionisterna av polisstyrkan RUC, och även poliser som inte är i tjänst blandar sig stundtals in slagsmålen.

I januari 1969 går det så långt att polisen under en natt tar sig in i hem i Bogsides katolska område och oprovocerat börjar misshandla flera personer. För att förhindra fler polisräder av samma slag sätts därför stora barrikader upp i Derrys katolska kvarter, och staden börjar likna ett slagfält.

Brittisk militär skickas till Nordirland

Den 12 augusti ska en protestantisk marsch äga rum i Derry till minne av ett flera hundra år gammal krigsseger. Många katoliker såg marschen som en medveten provokation, och när marschen närmar sig Bogside blir den utsatt för stenkastning från upprörda katolska nationalister. Gatuslagsmålet är ett faktum, men det är inte förrän polisen börjar flytta på de existerande barrikaderna som hela området blir inblandat, eftersom katolikerna nu tror att deras hem åter ska attackeras av polisen.

Svaret blir brandbomber, som används för att hålla polisen utanför Bogside. 43 poliser skadas av bomberna, samtidigt som hela staden nu är inblandade i det gatuslagsmål som utspelar sig inför öppen ridå. En av de inblandade är Bernadette Devlin, en irländsk nationalist som tidigare samma år svurits in som den yngsta kvinnliga ledamoten i det brittiska underhuset. Polisen svarar med att dränka omgivningen i tårgas – fler än 1 000 behållare kastas in i det tätbebyggda området.

LÄS MER
Första beskedet: Ja till laglig abort i Irland

Dagen efter, den 13 augusti, ska spänningarna eldas på ännu mer. Den irländska premiärministern, Jack Lynch, meddelar i ett direktsänt tal att han inte kan se på när oskyldiga kommer till skada, och lovar att skicka den irländska armén till till gränsen för att bistå med sjukvård till skadade.

Premiärministerns besked tolkas av nordirländska unionister som att en irländsk invasion förbereds, vilket leder till upptrappade stridigheter när Ulster Special Constabulary (USC) kallas in. Den militärt inspirerade grupperingen är en protestantiskt lagd polisstyrka utan relevant träning, och ”B-specials” blotta närvaro ingjuter fruktan bland den stadens katolska befolkning.

Storbritannien, som Nordirland fortfarande tillhör, ger sitt svar dagen därpå: På begäran av den nordirländska premiärministern löser brittisk militär av den lokala polisstyrkan, och för första gången sedan Irlands delning på 20-talet är brittiska styrkor tillbaka, vilket inledningsvis leder till att stridigheterna avtar.

Polisstyrkan RUC utsätts för stenkastning i Bogside 1969.Foto: Clive Limpkin/Daily Mail/REX

Nioårig pojke skjuts till döds

Cirka 1 000 personer skadas i Derry, men man klarar sig från dödsfall. Konsekvenserna skulle dock bli värre i Belfast, dit stridigheterna snabbt hade spridit sig. Till skillnad från Derry är katolikerna i Belfast i minoritet, samt mer utspridda. När protestanter som deltagit i marschen återvänder till den nordirländska huvudstaden fortsätter tågandet, bland annat mot katolskt dominerade områden.

Dagen därpå brakar stridigheter ut efter att olika nationalistiskt sinnade grupper demonstrerat för att visa sympati med katolikerna i Derry. Efter att ett gäng demonstranter, som tros tillhöra IRA, brutit sig ut och attackerat en lokal polisstation i Belfast är oroligheterna ett faktum även där. Polisens, och olika unionistgrupperingars, svar blir att gå till en motoffensiv i de katolska kvarteren, där man misstänker att IRA-medlemmar befinner sig. Samma natt ska en nioårig pojke skjutas till döds i sin säng, efter att specialutformade polisbilar öppnat eld med kulsprutor mot flera närliggande lägenheter.

LÄS MER
Efter valet av Boris Johnson som ny premiärminister – nu lämnar toppnamnen regeringen

De följande dagarna kantas av fortsätta stridigheter. Folk flyr sina hem i tron om att en utrensning är på väg, samtidigt som polisen och unionister gör allt för att slå tillbaka IRA. Det dröjer fram till sent på kvällen den 15 augusti innan brittisk militär även anländer till Belfast, och stridigheterna kan avta. Då har sju personer redan dött i staden.

Ungdomar i Bogdside attackerar ett brittiskt militärfordon i april 1972.Foto: MICHEL LIPCHITZ

Efterspel – attentat och ”Bloody Sunday”

Den brittiska militärens närvaro ses inledningsvis som något positivt, även bland katoliker som hoppas att de kan ge skydd från våldsamma protestantiska grupperingar. En rapport från det brittiska parlamentet, senare samma år, rekommenderade även att att RUC skulle bli en icke-beväpnad polisstyrka, samtidigt som USC, ”B-specials”, skulle upplösas helt och hållet. Men trots detta skulle nordirländarna inte få uppleva något lugn på många år.

Under tidigt 70-tal ökar det politiska våldet, och 1972 förlorar närmare 500 personer livet till följd av våldsamheterna. Provisoriska IRA, som brutit sig ut för att bekämpa brittiska styre på Nordirland, får även en protestantisk motpart i Ulster Volunteer Force – en paramilitär terrogrupp som blir allt mer synlig och börjar utföra attentat mot både katolska områden och nationalistiskt lagda politiker.

LÄS MER
Lista: Sju historiska händelser i EU

Oroligheterna leder till slut även fram till ”Bloody Sunday”, den där söndagen i januari 1972 då brittiska fallskärmsjägare skjuter ihjäl 13 personer i samband med en protestmarsch i Derry. Utöver att vara en av de blodigaste incidenterna under ”The Troubles” är det också, tillsammans med flera andra händelser, även ett exempel på hur nationalisters och katolikers förtroende för brittisk militär urholkas under 70-talet.

Ni minns kanske Bernadette Devlin, den rekordunga parlamentsledamoten som deltog i striderna vid Bogside? Dagen efter ”Bloody Sunday” menade Storbritanniens inrikesminister Reginald Maulding bestämt, under ett tal i parlamentet, att fallskärmsjägarna sköt i självförsvar. Det får Devlin att i raseri rusa över och klappa till inrikesministern i ansiktet. Incidenten exemplifierar den otroligt infekterade relationen som under 70-talet råder i Storbritannien och i Irland.

Tårgas riktas mot folksamlingen under vad som i efterhand har kommit att kallas ”Bloody Sunday”.Foto: Colman Doyle/TT

Fredsavtal hotas av Brexit

Det ska dröja fram till sent 90-tal – närmare 30 år efter händelserna i Bogside – innan situationen på Nordirland till slut börjar ebba ut. ”Långfredagsavtalet” under påsken 1998 brukar betecknas som det verkliga framsteget, då Storbritannien, Irland och Nordirland kommer överens om statusen för de senare.

Man slår fast att en majoritet av nordirländarna fortsatt vill tillhöra Storbritannien, och att det även är en legitim åsikt bland en minoritet att vilja tillhöra Irland. Men det finns även en sektion som befäster att såväl Storbritannien som Irland måste följa ett eventuellt åsiktsskifte bland nordirländarna, utifall en majoritet i framtiden skulle vilja tillhöra Irland. Avtalet drar också upp riktlinjer för ökat samarbete mellan Nordirland och Irland, för att på så sätt undvika fortsatta stridigheter.

Men i kölvattnet av Storbritanniens Brexit-omröstning, då man för tre år sedan röstade för att lämna unionen, har gamla spänningar och konflikter åter blossat upp.

LÄS MER
Game of Thrones-skådespelarna om Brexit: "Pågått i åtta säsonger"

En betydande del av det gamla avtalet från 1998 handlar nämligen om en öppen och fri gräns mellan Irland och Nordirland – något som riskerar att försvinna den dagen britterna de facto lämnar EU.

Nicholas Aylott, statsvetare vid Södertörns högskola och expert på brittisk politik, har tidigare berättat för Metro att tanken på ett EU-utträde inte fanns 1998, och att det riskerar att skapa stora problem med olika ekonomiska zoner på ön.

– För att ha gränskontroller på plats måste man ha en infrastruktur. Det betyder att man måste ha byggnader och personal som utövar kontrollerna på gränsen. Då finns det en stor risk att de blir måltavlor för de nationalistiska terrorister som aldrig har accepterat fredsuppgörelsen från 1998. De skulle bli en symbolisk påminnelse om att Nordirland fortfarande är en del av Storbritannien, sade han.

Trots att situationen på Nordirland lugnat ned sig efter 1998 förekommer fortfarande attacker och våldsamheter, här i Bogside 2011.Foto: George Sweeney/REX
klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro