ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Svensk narkotikadödlighet i topp inom EU – stark kritik från ledande experten

Jesper Lindqvist · 18 Jul 2019
Uppdaterad 8 Okt 2019
Endast Estland har en högre narkotikarelaterad dödlighet än Sverige.

Foto: Unsplash/Tobias Röstlund/TT


För 30-40 år sedan var narkotikaanvändning en av de hetaste politiska frågorna. Nu är situationen annorlunda, och efter att siffror från EU visat att Sverige har näst högst narkotikarelaterad dödlighet inom EU får den svenska hållningen nu kritik från en av landets mest erfarna experter: ”Inget politiskt parti vill ta i frågan eftersom den inte ger någon skjuts i opinionsmätningarna”, säger professor Börje Olsson.

klar

Artikellänk är kopierad

959 dödsfall.

Så många kunde 2017 kopplas till narkotika, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten som Svenska Dagbladet har tagit del av. När siffrorna sätts i ett europeiskt perspektiv är det en tämligen dyster läsning.

Endast Estland har en högre nivå av narkotikarelaterade dödsfall inom EU. Det visar uppgifter från EMCDDA, EU:s narkotikabyrå. Trots att man från europeiskt håll gör en bedömning som visar på färre dödsfall landar Sverige på 92 dödsfall per miljon invånare under 2017.

LÄS MER
Polisens varning: Gummibjörnar som innehåller narkotika

Rapporten i fråga har dock inte fått något större genomslag, vilket Börje Olsson förklarar med att det helt enkelt saknas politiskt intresse för frågan. Han är pensionerad professor i samhällsvetenskaplig alkohol- och drogforskning, tidigare verksam vid Stockholms universitet. Sedan sent 60-tal har han forskat i drogrelaterade frågor, och han menar att det finns en politisk konsensus som gör att narkotikapolitiken inte är någon het fråga.

– I de fall frågan ens berörs är det när man vill belysa problematiken kring att droghandeln finansierar den organiserade kriminella miljön. Sverige tillhör de länder som länge har haft en negativ moralisk hållning på det här området, detsamma gäller flera av våra nordiska grannar där starka nykterhetsrörelser har haft stor påverkan på politiken. Dessa historiska rötter är väldigt starka, säger han.

”Har lärt sig att leva med narkotika och missbrukare”

Under 70- och 80-talet var narkotikapolitiken politiskt sprängstoff, och majoriteten av partierna tävlade om att positionera sig som hårdast i narkotikarelaterade frågor. Internationella ledare som Margaret Thatcher och Ronald Reagan satte den globala agendan med hårdare tag mot narkotika, och narkotikaanvändare, något som även kom att påverka svenska politiker.

LÄS MER
Fler överdoserar när cannabis i Sverige blir starkare

Att frågan inte får lika stor uppmärksamhet idag beror, enligt Börje Olsson, på att den just uppfattas som gammal och utredd. Det relativt sett höga antalet dödsfall kan förvisso bli en nyhet, men i det långa loppet ger det inga konkreta politiska effekter.

– Samhället anpassar sig, man lär sig att leva med narkotikan och missbrukarna. På 60- och 70-talet trodde man dock att samhället skulle raseras på grund av ökad narkotikaanvändning. Det kan till viss del liknas vid debatten om invandring som vi har idag, det är en nyare fråga som folk bryr sig om och engagerar sig i, vilket leder till att politiker tävlar positionera sig kring vem och vilka som kan vara hårdast. Kanske kommer vi att se den frågan på ett liknande sätt om 20-30 år, säger Börje Olsson.

Börje Olsson, professor i samhällsvetenskaplig alkohol- och drogforskning.Foto: Stockholms universitet

En fråga som enbart förs på ”expertnivå”

Han menar att det idag finns en trend som pekar mot att allt fler politiska frågor ”medikaliseras”. Det innebär att politiker inte vågar ta i frågor där det finns experter och forskare som kan komma och kritisera eller ifrågasätta enskilda uttalanden eller ställningstaganden.

I längden leder det, enligt Börje Olsson, till att debatten helt och hållet förs på ”expertnivå”. Finns det få ingen politisk vilja att ta i frågan så kommer den heller inte upp på den politiska dagordningen, vilket han tror många politiker även är glada över.

LÄS MER
Statlig pensionsfond investerade i cannabisbolag

– Man kan se den här frågan ur perspektivet att samhället blir mer och mer individualiserat. Att få till ett folkuppror eller en stor namninsamling är betydligt svårare i ett sådant samhällsklimat, om man jämför med hur det såg ut för 30-40 år sedan. Då sågs narkotikafrågan som en av de allra viktigaste, säger han och fortsätter.

– Det är viktigt att komma ihåg att även alkoholen var en sådan viktig, politisk fråga ännu tidigare, under 60-talet. Det var samma argument och varningssignaler, sedan insåg man att samhället kunde hantera alkoholkonsumtion varpå frågan försvann. I dag är det ju ytterst få politiker som tar upp frågan om Systembolagets vara eller icke vara, för att ta ett exempel.

Endast Estland har en högre narkotikarelaterad dödlighet än Sverige.Foto: Europeisk narkotikarapport 2019: Trender och utveckling

”Avkriminalisering inom 10-15 år”

Men trots det, till synes, politiska ointresset för narkotikarelaterade frågor innebär det inte att frågan är helt avskriven.

Börje Olsson ser bland annat att allt fler debattörer engagerar sig i frågan om avkriminalisering, framför allt gällande lättare droger som cannabis. Han beskriver just den frågan som ”klassisk socialdemokratisk politik”, och menar att ståndpunkten är långt ifrån ny, men tillägger att dagens debattklimat är mer tillåtande än på 80-talet då frågan på allvar senast var aktuell.

LÄS MER
Studie: Dagligt cannabisbruk ökar risken för psykos

– Då kunde man bli lynchad om man gick mot normen. Jag satt med i Europarådet som expert i frågan och vi fick, trots att vi var oberoende forskare, tydliga politiska direktiv om att inte avvika från den ”svenska” hållningen. Det är något som har förändrats, och jag tror nog att bruket av lättare narkotika kan komma att avkriminaliseras inom 10-15 år. Men det är förstås bara en del av den narkotikapolitik som behöver en större översyn, säger han.

klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro