ANNONS

Övning: Kan du hitta videons ursprung?

Åsa Larsson · 12 Mar 2019
Uppdaterad 12 Mar 2019

Foto: Pixabay


En äldre kvinna blir brutalt överfallen i en kyrka och på nätet påstås det ha skett i Sverige. Testa och se om du kan spåra videon!

klar

Artikellänk är kopierad

Till Källkritikens dag har vi satt ihop en rad övningar, bland annat om du kan spåra uppgifter eller bilder på nätet. I den här övningen får du testa att spåra ursprunget till en våldshändelse som påstås ha skett i Sverige.

Övningen

För några månader sedan spreds ett påstående om att överfallet i den här videon skedde i en svensk kyrka. Försök ta reda på om det stämmer eller inte, med hjälp av det du lärt dig av nedanstående tips och filmer. När du är klar så kan du klicka på den här länken för facit! Varning: filmen innehåller våld. Många filmer med tveksamt ursprung innehåller våldsamheter och det kan leda till upprörda klick och vidaredelningar innan människor kollat upp om uppgifterna stämmer. Vill du inte se videon så hoppa vidare till nästa övning här!

Så gör du

En videofilm söker du på genom de stillbilder som du kan få fram från klippet. Det finns några olika sätt att göra det, bland annat att skärmdumpa när filmen spelar, men det är inte det bästa sättet. När filmer ska visas på olika plattformar på nätet så brukar de ha en eller flera stillbilder i sig som går att hitta.

Kolla igenom den här videon så ser du olika sätt du kan göra det på:

Filmen finns även på Youtube, länk i texten ovan.

När det gäller Youtube-videor så har exempelvis människorättsorganisationen Amnesty skapat ett enkelt verktyg som plockar fram de bästa bilderna ur klippen. Du klistrar in länken till filmen i deras verktyg och får fram sökbara bilder. Hur du söker på bilder hittar du här:

Filmen finns även på Youtube, länk i texten ovan.

En annan viktig sak med att försöka hitta källan till ett påstående är att leta efter mer information och fler källor som tar upp samma sak. Leta dig så nära ursprunget till påståendet som möjligt. På till exempel söktjänsten Google kan du avgränsa dina sökresultat så att de bara visar nyhetskällor, vilket kan vara bra om det verkar handla om något som skulle kunna ha hamnat i medier. Man kan också avgränsa sökningen i tid om man tror att något hänt under en viss period.

Här är några tips om vad som är bra att tänka på när du kollar upp saker på nätet:

Filmen finns även på Youtube, länk i texten ovan.

Till lösningen!

Här hittar du alla övningar:

Övning: Kan du ta reda på var den här bilden är tagen?

Övning: Kan du hitta bilden och ta reda på citatets källa?

Övning: Kan du hitta videons ursprung?

Övning: Vem ligger bakom sajten?

pil
Källkritikens dag 2019

Är du lärare och vill anmäla din klass till skolpasset? Läs mer här!

Kvällsprogrammet (öppet för allmänheten)

Start kl 17.30

• Vilka är det som luras på nätet? Så här ser den svenska fejkarenan ut! Åsa Larsson, medgrundare till Viralgranskaren och författare till Viralgranskarens handbok som kom ut förra året.

• Handfasta tips på hur du själv blir en bättre viralgranskare. Johan Wikén, redaktör och reporter på Viralgranskaren.

• Så här hänger vårt innerliga behov av bra berättelser ihop med spridandet av falska påståenden på nätet. Jack Werner, en av Viralgranskarens grundare som föreläser och skriver böcker om spökhistorier och källkritik på nätet.

• FacebookJohn Severinson från Facebooks Sverige-kontor svarar på frågor på scen om hur Facebook fungerar och jobbar med falska påståenden. Hur funkar det när du får se saker i ditt flöde? Hur jobbar Facebook i just Sverige?

• PrisutdelningVinnarna av Det gyllene förstoringsglaset tar emot sitt pris. Bakom priset står Viralgranskaren och Internetstiftelsen. Det delas ut för enastående insatser för källkritiken på nätet.

• Stila med din källkritiska förmågaInternetstiftelsen bjuder in publiken till ett interaktivt quiz för att testa deras källkritiska förmåga. Självklart vinner vinnaren något alldeles extra – publikens pris, som delas ut för första gången!

• Bilden av SverigeDen brittiska journalisten Maddy Savage, franska redaktören Sarah Chabane och professor Christian Christensen pratar om fördomar, romantiserade bilder och falska påståenden som sprids om Sverige utomlands.

klar

Artikellänk är kopierad

Åsa Larsson
Så här jobbar Viralgranskaren.
Läs mer

Undrar du om en historia på nätet är sann?

Skicka in ditt tips till oss
GuiderFöreläsningarVarningslistanViralgranskaren i media
Om ViralgranskarenNyhetsbrev  Facebook  Twitter  

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro