ANNONS

Så utnyttjas svenska kändisar i bluffannonser – för att lura dig på pengar

Johan Wikén · 17 Maj 2019
Uppdaterad 17 Maj 2019
Bluffartiklarna är skapade för att efterlikna etablerade medieaktörer som Expressen eller DN.

Bluffartiklarna är skapade för att efterlikna etablerade medieaktörer som Expressen eller DN. Foto: Skärmdump Facebook


Med sponsrade inlägg på Facebook sprider bedragare påståenden om svenska kändisar som blivit rika på kryptovalutor. Men det är en bluff med syftet att lura människor på pengar. Polisen har fått in flera anmälningar från folk som fallit offer för bedragarna.

klar

Artikellänk är kopierad

Om du håller till i sociala medier har du säkert stött på någon av de märkliga artiklarna. De sprids via sponsrade inlägg på Facebook eller Instagram med bilder på kända personer som Filip Hammar, Tilde de Paula Eby eller Fredrik Strage.

Med löften om en snabb väg till rikedom lockas du att investera i projekt kopplade till kryptovalutan bitcoin.

I höstas var det Spotifys grundare Daniel Ek som användes mest frekvent i bluffannonserna, vilket Viralgranskaren har skrivit om.

Nu är det i stället Filip Hammar som verkar vara det stora affischnamnet för bedragarna. På bara några dagar har vi hittat över 100 sponsrade inlägg där bilder på tv-profilen används.

Här är några exempel på annonser som vi har stött.
Här är några exempel på annonser som vi har stött.

Den som klickar på de sponsrade inläggen hamnar ofta på en sajt som är skapad för att efterlikna Expressen, DN eller någon annan etablerad medieaktör.

Där kan man läsa påhittade citat om hur Filip Hammar hyllar ett ”automatiskt tradingprogram för kryptovaluta vid namn Bitcoin Trader”. Texterna är direktöversatta från engelska, vilket märks på språket och bekräftas av en sökning på Google.

Pressas att investera under tidspress

Klickar man sig vidare från artikeln hamnar man på en annan sajt där man uppmanas att investera minst 2 000 kronor i programmet. För att stressa på lite extra tickar en klocka ner från fem minuter i toppen av sidan. Den som gör en insättning kommer med allra största sannolikhet aldrig att se sina pengar igen.

Här hamnade vi när vi klickade oss vidare från artikeln.
Här hamnade vi när vi klickade oss vidare från artikeln.

För Filip Hammar har annonsbluffarna inneburit att han har blivit överöst med mejl de senaste veckorna. Det berättar han om i ”Filip & Fredriks podcast”, som spelas in tillsammans med kollegan Fredrik Wikingsson.

– Detta börjar bli tröttsamt måste jag säga. Jag skulle bli väldigt ledsen om jag hör att någon människa har gett ut sina kontouppgifter och förlorat pengar på det här, säger han i podden.

”Jävligt sugen på att stämma Facebook”

Filip Hammar uppmanar folk att anmäla alla bluffannonser de ser. Han riktar också skarp kritik mot Facebook som tjänar pengar på annonserna och menar att de borde hantera problemet.

– Jag är jävligt sugen på att stämma Facebook, säger Filip Hammar bland annat.

Faktum är att Facebook redan har blivit stämda i ett snarlikt ärende. Bedrägerimetoden används nämligen globalt med olika kändisar som utnyttjas i olika länder.

I Storbritannien har konsumentjournalisten Martin Lewis blivit utsatt för samma upplägg som Filip Hammar. Förra året kunde Lewis hitta över 1 000 fejkade bitcoin-annonser som spreds i hans namn. Han stämde därför Facebook eftersom de tillät bluffannonser som skadade hans varumärke.

Det slutade med en överenskommelse där Facebook donerade närmare 40 miljoner kronor till en organisation som kämpar mot nätbedrägerier samt lovade att införa ett verktyg som gör det enklare att rapportera annonsbedrägerier på plattformen.

Den brittiska journalisten Martin Lewis på väg in i möte med Facebook efter hans stämning. Foto: TT
Den brittiska journalisten Martin Lewis på väg in i möte med Facebook efter hans stämning. Foto: TT

I Nederländerna har Fraud Help Desk, som är ett nationellt hjälpcenter mot bedrägerier, varnat för metoden. I mars i år rapporterade de att privatpersoner i landet blivit blåsta på minst 18 miljoner kronor sedan början av 2018, men mörkertalet anses vara stort.

Polisen i Sverige har fått in flera anmälningar kopplade till annonserna med Filip Hammar. Det handlar om personer som uppger att de har blivit utsatta för bedrägeri eller försök till bedrägeri.

– Är det här ett framgångsrecept i andra länder är det inte konstigt att de försöker i Sverige också. Kryptovalutor överlag är vanligt förekommande i investeringsbedrägerier, säger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på polisens nationella bedrägericenter, NBC.

Falska påståenden om Stefan Löfven

I höstas utnyttjades även statsminister Stefan Löfven, finansminister Magdalena Andersson och Finansdepartementet av bedragarna. Det påstods bland annat att svenska staten hade investerat miljarder i bitcoin-projekt, vilket sajten Breakit rapporterade om.

Regeringskansliets säkerhetsorganisation skulle undersöka händelsen, men det är oklart om det resulterade i några konkreta åtgärder.

– Vi kommenterar inte vårt säkerhetsarbete vidare, säger Fredrika Lindsjö Hermelin, kommunikationschef på Finansdepartementet, till Viralgranskaren.

Det är oklart vilka som ligger bakom bedrägerierna eller i vilket land de har sin bas. Sajterna de använder sig av är svåra att spåra. Troligtvis kommer de runt Facebooks annonsregler genom att starta en stor mängd nya sajter och Facebook-sidor som de sprider de fejkade artiklarna ifrån. När ett sponsrat inlägg tas bort dyker ett nytt upp lika snabbt.

Flera av bluffartiklarna är skapade för att efterlikna Expressens sektion Dina Pengar. I mars publicerade Expressen en artikel där de varnade läsare för detta och uppmanade att inte lämna ut några konto- eller personuppgifter.

Facebook svarar på kritiken

Viralgranskaren har varit i kontakt med Peter Münster, Facebooks kommunikationschef i Norden, som säger att bedrägeriannonserna inte hör hemma på plattformen. Enligt honom kontrolleras alla annonser innan de publiceras och om de anmäls av användare.

– Trenden att spammare utnyttjar bilder på kända personer är en av de saker vi jobbar på att förstå, så att vi på ett bättre sätt kan upptäcka och ta bort den här typen av annonser, säger Peter Münster.

Men när Viralgranskaren testar att rapportera en av annonserna med Filip Hammar blir svaret: den bryter inte mot Facebooks annonsregler.

klar

Artikellänk är kopierad

Johan Wikén
Så här jobbar Viralgranskaren.
Läs mer

Undrar du om en historia på nätet är sann?

Skicka in ditt tips till oss
GuiderFöreläsningarVarningslistanViralgranskaren i media
Om ViralgranskarenNyhetsbrev  Facebook  Twitter  

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro